julklappen

Dagen började med att mamman vaknade klockan sju och hade lite ont i ryggen. Hon trodde att det berodde på farmor och farfars mjuka säng och pallrade sig upp på toa med jättemagen. Väl inne på toaletten försvann ryggvärken och mamman la sig igen. Några minuter senare kom samma obehagliga värk i ryggen. Då fattade mamman att de kanske var dags för bebis att komma, så där dagen före julafton över en vecka för tidigt.
Vid nio tiden och många värkar senare väckte hon pappan och sa att de var nog dags idag men sov vidare du för än dröjer det. Sova vidare var inget alternativ och pappan var vaken.

Ett bad senare och ett samtal med näl bar det av till förlossningen för kontroll. Helst ville mamman och förlossningen att bebis skulle komma i Göteborg som planerat men utanför ingången gick vattnet och det blev till att stanna i Trollhättan.
Släkten ringdes och ett nytt bad tappades upp. Där spenderades de närmaste tre timmarna med lustgasen nära tillhands.
På eftermiddagen tilltog värkarna och mamman behövde droger. Gärna nått som gjorde att hon kunde äta lite och peppa upp sig inför kommande helvete.
En epidural senare åts de mackor med farbror Daniel i "papparummet" och värken var ett minne blott. Då var det dags att knalla omkring för att få igång det hela om en bebis skulle komma överhuvudtaget. Promenaden gjorde sitt men inte tillräckligt så det blev värkstimulerade dropp med galen effekt, aj aj aj.

Klockan 21.45 var det dags för skiftbyte och världens bästa barnmorska gick hem och in kom minihitler. Kan också ha varit att det vi den här tiden blev dags för att krysta, oh my lord.
Dryga två timmar av skrik, förbannande och vilja kom hon ut! Lilla T med massa svart hår, 00.23 på självaste julafton.
Att mötas av starka lampor och två saliga föräldrar blev lite överväldigande för Tuvan så efter några snutt på tutten däckade hon stenhårt och vaknade lagom till Kalle Anka.